Att vara lärling till livet

Hej fina!

Har du tänkt på en sak? Vi är alla lärlingar till livet. Det är som att livet är en skola där vi alla lär oss och utvecklas, till skillnad från vanliga skolan så lär sig alla dock i olika takt, det finns inga klasser, vi tar inte studenten och blir liksom aldrig helt färdigutbildade. Det är det som är så spännande, att det finns möjlighet till ständig utveckling!

Något som blivit väldigt centralt i min andliga utveckling och tro är just tanken om att vi alla är lärlingar till livet. Vi föds utan en manual över hur livet ska vara eller hur man ska göra, utan vi lär oss hela livet, genom alla erfarenheter, både de bra erfarenheterna och de som vi upplever som dåliga erfarenheter. Det finns en lärdom i allt, varje stund och varje situation. 

För mig är också tanken väldigt central att det finns ingen människa eller guru som sitter på alla svaren om livet, universum eller livet efter detta. Det finns ingen hierarki som säger att någon är viktigare än någon annan. Alla är vi lika inför gud/ gudinnorna/ universum eller vad som känns rätt för just dig att kalla det. Det är något av det som jag tycker är det fina just med livet, vi har alla möjlighet att upptäcka, utvecklas och bilda oss egna uppfattningar och livserfarenheter. Det finns alltid plats för ny personlig och andlig utveckling.

Detta är också något som brukar bli återkommande när jag jobbar med klienter som coach och vägledare. Vikten av att du som individ vågar följa just ditt hjärta, din intuition och din väg. För det som är rätt för en annan är kanske inte det som är rätt för just dig och din utveckling. Vi har alla olika erfarenheter, vi har alla lärt oss olika livsläxor och vandrat olika stigar för att hamna där vi är nu. Och alla är vi värdefulla på vårt sätt i livets stora väv.

Så om du sitter med tvivel idag och känner att du inte kommit så långt. Sträck på dig, känn dig stolt över dig själv för jag är säker på att om du ser tillbaka på vart du varit  och vart du är idag så kan du se att du kommit framåt. För en del är det jättekliv, för en annan kanske det är små steg, men det är inte det viktiga. Det viktiga är att du gör din resa, på ditt sätt, så som känns rätt och bra för dig. Släpp en stund vad alla andra gör och andas in, fokusera på dig själv och det som är din utveckling. Våga lyssna inåt, och våga gå framåt med nyfikenhet på allt som livet.

Och om ingen har sagt det till dig idag, du är fantastisk och du är värdefull. Du är omsluten och omhållen i villkorslös kärlek av änglarna och universum.

Kram

/ Lilith-Eir

Första gången jag gick till ett medium

Hej fina!
Hoppas att du fått en fantastisk start på veckan och att du haft en riktigt skön morgon.
Jag tänkte idag dela med mig av min första upplevelse av att träffa ett medium där jag hade bokat sittning med  medial vägledning och andekontakt.


Det är några år sedan nu, jag var tvungen att tänka efter och räkna, för det känns som att de senaste åren bara rusat förbi. Det var våren 2017, jag hade länge velat gå till ett medium.  Jag hade gått igenom en period av tvivel i vem jag var, vad jag trodde på och om mina upplevelser var äkta eller om jag höll på att bli “galen”( ursäkta uttrycket).

Genom åren hade jag hört mycket om hot och cold reading så när jag var på väg till min bokade tid så verkligen peppade jag mig själv att inte vara “ lättlurad” ( jag tror vi alla sett varianter där folk går till medium och mediet säger något i stil med jag får upp färgen röd, betyder det något för dig? och en engagerad och hoppfull klient exempelvis säger “ åh min farfar älskade röd o hade en röd bil”, vilket i min värld inte är tillräckligt övertygande bevis om jag går till ett medium).  Samtidigt kände jag att steget att just gå till ett medium var viktigt för mig för att verkligen bena ut om det jag kände och upplevde fanns på riktigt.

Jag blev mottagen av en fantastisk kvinna, hon var varm, trevlig och utstrålade trygghet. Innan vi började frågade hon mig om jag ville att sittningen skulle ha inriktningen vägledning eller andekontakt. Pga att jag kände mig lite nervös så valde jag vägledning, men hon hann inte komma så långt innan hon fick avbryta och sa ” förlåt, det är någon som verkligen vill komma fram här, är det ok? “
Jag måste säga att wow! Det var en upplevelse!
En viktig släkting till mig kom fram och vi fick ett fint möte.

Genom hela vägledningen och andekontakten så satt mediet och blundade, hon ställde näst intill inga frågor mer än i princip om jag visste vem det var hon beskrev, så hon tog bort alla mina tvivel om hot och cold reading. Men det som var häftigast och det som verkligen hjälpte mig att våga fortsätta utforska min egen medialitet och släppa begränsande tankar, tvivel och rädslor var när jag kunde känna beröringen från min anhöriga, tydligare än jag någonsin känt den förut, jag kunde liksom känna hur han fysiskt rörde vid mitt huvud och la en arm om mig. Jag sa ingenting för en del av mig verkligen kämpade med att sortera alla intryck, så mediet visste inte om detta, men jag kunde känna en hand på mitt huvud och sekunder senare säger mediet, han lägger sin hand på ditt huvud.

När jag gick därifrån kände jag mig lycklig och lätt som en fågel, och jag kände att det besöket var ett av de bästa besluten jag tagit i mitt liv.
För mig var denna upplevelse en bekräftelse på att andevärlden finns på riktigt, och att mina upplevelser var riktiga.
Det blev också startskottet för en spännande tid av andlig utveckling, personlig utveckling och nya möten med spännande människor med samma intressen.

Om du själv har tvivel, var inte rädd för att utforska. Livet handlar om lärdomar, våga följ ditt hjärta och det som är din väg.

Kram 

Lilith-Eir

Mitt första blogginlägg!

Hej och välkommen till min blogg!

Detta är mitt första riktiga blogginlägg här på tarotguiderna och jag hade väldigt svårt att komma på vad jag skulle börja skriva om. Men jag tänkte att en bra början kan väl vara att berätta lite av hur min andlighet växt fram, mina erfarenheter och hur jag ser på det idag.


Jag har varit medial sedan barnsben, men det tog tid innan jag fick mod och framför allt redskap för att utforska den gåvan.
Jag växte upp i en miljö som inte riktigt trodde på “det övernaturliga” och “vidskepelse”.

Så länge jag kan minnas har jag kunnat känna av närvaro. Förr brukade den skrämma mig, för jag kände närvaro men jag visste ju inte vad det var. Jag minns att jag tydligt brukade känna en närvaro när jag var ute hos ett par av mina bekanta när jag var så liten som 6-7 år. De hade en lada, i ladan fanns ett loft och det loftet kunde man nå även från utsidan genom en lucka. Jag minns hur jag brukade titta upp mot den luckan för det kändes alltid som att någon satt där. Det var länge sedan ladan användes till djur utan redan innan jag föddes användes den främst till förvaring och som garage. Jag hade känslan av närvaro starkast vid ladan men även av någon anledning vid husets trappor… jag kunde på något sätt identifiera känslan av att det var ett spöke, men jag var jätterädd för det och rädd för mörkret och sånt som barn ofta är. Först i vuxen ålder fick jag veta att han som bodde i huset innan min bekanta köpte det hade hängt sig, i ladan på loftet… Plötsligt förstod jag allt som jag hade upplevt som barn. Känslan av närvaro, rädslan för att gå in i ladan ( fast att jag aldrig hade problem att gå in i andras lador).

Nu är deras gamla hem sålt för länge sedan, men någon gång hoppas jag på att få återvända dit och utforska den energin och kommunicera med anden där nu när jag som vuxen och utbildad har rätt verktyg för kontakt.

Det var som sagt först som vuxen som jag verkligen började lära mig mer om min andlighet. Jag är uppvuxen kristet och jag hade en tanke på att bli präst så jag studerade faktiskt första året på teologprogrammet med tanken att jag skulle bli präst( i framtiden finns planer på att fortsätta dessa studier, dock inte med målet att bli präst). Men där hände något, jag började inse att min tro inte var vad jag trodde och jag började känna mig vilsen i vad jag trodde på och vad jag upplevde. Det slutade med att jag började öppna upp mer och öppnade upp för nya möjligheter. Mitt besök hos ett medium gav mig insikter som gjorde mig redo att verkligen öppna upp och utforska det andliga. Mer om detta kommer i mitt nästa blogginlägg!

Tills vi hörs igen,

Var rädd om dig och kom ihåg att du alltid är omsluten och omhållen av änglarna i villkorslös kärlek!

Kram/ Lilith-Eir

Välkommen till min blogg!

Jag är hon som studerade teologi med tanken att bli präst men som gjorde en helomvändning och hittade ny tro och andlighet.

Egentligen har det mediala funnits med mig sedan barndomen och jag brukade känna av närvaro från andar och när jag var ca 8 år såg jag en ängel för första gången, men pga den uppväxt och religion jag hade var det först som vuxen som jag började utforska och utveckla detta mer.

Jag har sedan 2016 bedrivit mycket självstudier inom det andliga området och gått kurser.

Magi, religion, andlighet, tro, djur, natur och människor är mina stora intressen. Jag har precis varit hemma och föräldraledig men jobbar även som medium, medial vägledare, andlig livscoach och är diplomerad yogalärare. Framåt väntar olika studier inom området andlighet såsom ockultism och västerländsk esoterism, men även vidare studier i teologi.

Jag identifierar mig som medium och häxa, men även som sökaren som egentligen inte gillar att placeras i förutbestämda fack. Här på bloggen kommer du kunna läsa budskap, tankar, texter om tro, andlighet och magi, och självklart lite om livet runtomkring.

Välkommen!

Kram Lilith-Eir

2024-01-22 | Okategoriserade | 1 kommentar.